fai

Veckan har varit helt okej, bortsett från att jag har mått himla dåligt och druckit medicin som lovade vara botemedlet mot hela världens besvär. Fick ännu ett bra resultat i en av mina klasser, nära ett A, men bara nära. Vi åkte som sagt till Cielo Vista i onsdags där jag utan större sorg klippte bort en lång decimeter av mitt torra hår. Minako och jag hjälpte Georg att shoppa, vilket var svårt! Med hans över 1.90 m var det så gott som omöjligt att hitta byxor i hans längd, alla var för korta men nej, jag har fortfarande inte det problemet. Även skjortorna han provade var oerhört märkliga då axelmåttet är som hemma i Europa, men skjortan var utsvängd under bröstet för att urinvånarna ska få plats med sina amerikanska magar. Vår Movienight förblev sockerfri och marängsvissen fick vänta. Minako var boss och vi såg en japansk film om tajta byxor, kärlek mellan fader och son och jellyfish's invasion i Tokyo. Intressant och nästa vecka ska vi försöka se en svensk film, några förslag? Torsdagen träffades Georg och jag vid vår Union och gick sedan till El Taco Tote för vår vanliga update, där han utmanade mig att ta en sked av den starkaste salsan. Nemas problemas cabron, 5 sekunder senare var jag 10 dollar rikare. Min supermedicin förklarade att man var tvungen att ringa sin läkare innan man mixade över tre drinkar med den orangeasmörjan, men skrev inget om kaffe, så vi gick till vårt coffee house innan mina pojkar ringde och befallde oss att ta svängen förbi Black Market som ändå ligger på vägen hem och efter nära på en vecka utan mitt andra hem fanns viss abstinens. Så med en hel del koffein i kroppen gick vi till vårt hak där jag mötte resten av gänget eftersom Georg behövde gå hem och plugga.

Äntligen fredag och vi samlar ihop vårt vanliga internationella gäng för en lunch. Medan vi promenerar säger Minako att hon aldrig gått såhär långt i hela sitt liv och är helt slut när vi efter en kvart når vårt mål, Peking Garden. Vi får ljummen mat, halvtaskig placering och ruskigt dålig service, men vi är utan tvekan mätta för de fem dollar var vi betalade. Några av killarna gav sig av med Mike för att köpa en bil, vi andra gick långsamt hem, för om min roommate klagade när vi gick dit, tänk hur hon klagade på vägen hem! Vi lät Hector veta att vi inte hann med några museum besök idag, då vi båda var tvungna att ägna oss åt roligare saker, studier!

Som tjej (vet inte hur det är för er killar), tänk dig att du innan du och dina vänner ska gå ut i ett hett och exotiskt land, får förmaningen "Don't look pretty tonight!!!" från flera olika håll. Vart börjar du? Vad gör du inte? Hur går du tillväga? Efter ha piffat så lite som möjligt, just avslutat ett paper, lidit av AC-sjukan (air condition som gör det kallt inne i kombination med värmen ute) en vecka och inte sovit ordentligt på länge, tyckte jag att jag hade matchat kriteriet för kvällen riktigt bra. Som ni vet ligger vi i en annan tidszon och antagligen en helt annan tidsuppfattning än hemma i Europa, för när vi fyra timmar efter bestämd tid möter Wicho, har vi hunnit förflytta oss från min lägenhet, till Georgs och slutligen till Black Market. Trots mina hårda ansträngningar kvittrar Wicho "Eeeerikaaaa, you look absolutely faaaaabulous darling, but honey you're way too dressed up for the dirty old bars we're going to!" och är själv piffad till tänderna. Hade sett fram emot fredagen sedan måndagen när Georg sa att vi skulle följa med Wicho till La Juarez, bargatan på andra sidan gränsen. Mike och ett par andra sällskapade oss och vårt första stop var Chucho's, där säkerhetsvakten, en äldre man i min längd strängt tittade på oss och våra ID-kort genom förstoringsglas, innan han släppte in oss i en sliten lokal. På Chucho's serverades den lokala favoriten Chucho's i små plastbägare, liknande medicinmått, och är en mexicansk variant på svenskt klassiskt brännvin. Frön, kryddor samt annat smått och gott cirklade runt på botten av en halvfull, eller halvtom, flaska tequila och smaken skulle antagligen förklaras av min gode broder som råttgift. Det luktade vidrigt och smakade värre, men lyckligt nog fick vi varsin halv lime att sänka shoten med. Antagligen var limen delad i en halva, istället för en fjärdedel av lathet eller trötthet då mannen som ägde stället var ännu äldre än dörrvakten och hade många pucklar på sin rygg. Vi talade lite spanska (han pratade och jag log) efter att jag lyckats göra mig förstådd en halvtimme tidigare när jag beställde öl åt grabbarna, för som blond utländsk flicka kom jag billigare undan än lokalbefolkningen, och när de frågade hur många flaskor jag ville ha, svarade jag "dos, no make it tres". Pappa, har ännu en bit kvar till att kunna säga "la perro esta baja la mesa" ordentligt! Jag som god före detta psykologistudent lyssnade, nickade och sa ett och annat hmm, oh, ahhh till Mike som delade med sig av sina kärleksproblem, då han och David har haft en tuff vecka och det inte blev bättre av att deras eventuella bryt är det heta samtalsämnet på byn just nu. Vi gick vidare på vår barrunda och hade nu ännu två österrikare med oss, då dom pluggade i Juarez och ville bonda med landsmannen Georg. På grund av den ena österrikarens ID-kort blev han nekad i dörren till stället som uppfann Margaritas, men sneaky som jag är skyndade jag mig att sätta ena foten innanför tröskeln innan vi gick vidare. Hoppas på att vi kommer tillbaka, inte för att dricka Margaritas dock, mest för att det är något att skryta med. Kvällen avslutades på Open, ett ställe som egentligen har ett namn, men som fått sitt smeknamn från skyltarna utanför rockklubben lyder "Open" i stora vita bokstäver. På Open bjöds vi på varsin stor stark, men innan ni börjar tänka på fatöl och Harry's, ska jag förtydliga att en stor öl var just en stor öl, en flaska innehöll en liter. Men trots mina skandinaviska rötter lyckades jag inte bemästra mer än en deciliter av dess innehåll. Vi valde att gå över gränsen och ta Mike's bil på andra sidan då vi européer började bli trötta efter 2 am, så vi lämnade Wicho med de andra mexicanerna och begav oss. Nervösa över gränsvakternas bemötande då de inte har rykte om att vara trevliga kollade vi ständigt så att vi hade alla papper i ordning, på vägen dit mötte vi en väldigt trevlig vakt som vi passade på att ta kort med. På bron, mitt över Rio Grande, finns jag nu dokumenterad i två länder samtidigt. Tänkte faktiskt på Sverige under tiden så tycker att det räknas som tre!

Nästan en vecka efter att Gelex lämnade mig och Texas och en buffé senare, fast den här gången med Minako, går jag till parken för en välbehövlig vila. Mår aningen värre efter dagens lunch än förra veckan, men är stolt över Minako som äter! Hon är sååå liten och trots att hon åt mer än mig, kunde hon lätt fylla korgen i matbutiken med fyra freshbaked cinnamon rolls. Lukten från grillarna och tailgatningen nådde parken och gjorde mig riktigt illamående och jag gick hem. Första lördagen utan planer och det var otroligt skönt att inte behöva stressa till någon fest eller club. Jag mötte upp Georg några timmar senare för middag på Rib Hut, som trots deras hade mycket vegetariskt att erbjuda. Vi kollade på matchen, som ingen av oss hade energi att gå på, men med tanke på jublet från Sun Bowl Stadium jag ofrivilligt hörde från mitt rum innan jag gick och lade mig vittnar om att det gick bra för "oss". Istället för efterrätt gick vi till vårt coffee house, där vi övade spanska fraser från mina spanska böcker som levererades 3 veckor efter beställning. Är vida känd i trakterna, av både internationella, amerikaner och mexicaner över mitt "really really" och hittade "de verdad", den spanska översättningen som nu kommer ersätta engelskan. Hösten har utan tvekan tagit över världen och jag frös på uteserveringen och stängde av ac'n när jag kom hem. Missförstå mig dock inte, det är fortfarande plågsamt varmt ute, men snart går det att börja använda långbyxor.

Gick ensam till parken då alla var upptagna med studier. Men i parken var det livligt och ett band spelade countrylåtar live medan jag låg och läste kurslitteratur. Som jag nämnde har hösten kommit hit och jag hade inte det starkaste solskyddet och ser numer ut som vanligt, rödbränd och svensk, med inslag av vitt. Gick förbi Jose crib på vägen hem då jag skulle få se på Allt för byn på hans dator, som är snabbare än min. Han lagade lunch när jag kom och slängde fram en tallrik med något orange på och vem tackar nej till mac'n'cheese mexican style? Tråkigt nog tog maten slut och webb-tvn var trög, men jag fick låna hans TV för några timmar medan han pluggade. Vi pratade om något och jag sa "de verdad", men var inte beredd på hans motreaktion som var "How the hell did you know that?" Även om han var exalterad över mina framsteg i spanska och erbjöd sig att vara min tutor, förmanade han mig att inte lära mig för mycket, så de fortfarande skulle kunna prata om sådant de inte ville att jag skulle förstå. Nästa helg åker han hem för att spela in deras nya album och om en månad ska Jesus och jag följa med honom till Chihuahua för att gå på bandets glamorösa releaseparty.

Har inga storartade planer för veckan, studier, socialization och antagligen vårt vanliga schema för veckans dagar. Wicho vill ta med oss till Juarez flottare delar och farsbroderns restaurang nästa helg och vi får väl se vad vi hinner med, det beror väl på om vi lyckas få ihop samma tidszon